Måste man verkligen spela 90 minuter?
EIF - RiRa 9 - 1 (4 - 1)Den frågan ställde sig nog många efter att EIF:s herrlag hade gått upp till en 6 - 1 ledning efter 60 minuters spel.
Sista matchen innan en kort tre veckors matchpaus i strålande solsken på en helt okej gräsplan för att vara Ekenäs Centrumplan. Detta var utgångsläget inför matchen EIF - Riipilän Raketti (RiRa) från Vanda. Informationen om motståndarlaget var knapphändig, förutom att laget hade en veritabel målspottare från förra säsongen i Simon Söderlund. Han gjorde även 5 mål i matchen KyIF - RiRa för en kort tid sedan.
Tyvärr var det också det enda som kan nämnas som positivt om motståndarlaget. Intressant skulle vara att veta hur man lyckats föra upp bollen så många gånger mot KyIF och göra så många mål då man under matchen mot EIF kom högst 15 gånger in på EIF:S planhalva.
Matchen inleddes i total dominans från EIF:s sida. EIF höll bollen de första 10 minuterna, gästernas enda uppgift var att leka levande koner på planen. Så dominernade var EIF:s spel. Hemmalaget lånade ut bollen endast EN gång under dessa 10 minuter. I fotbollsprocent talar vi då om boll innehav på närmare 100 %. Första målet kom efter härliga framspelningar där sista man ut var Steven Perry, i detta skede hade tidtagaruret förverkligat 16 minuter av totala 90 minuter. Första halvlek bjöd på fyra mål till av vilka tre gjordes av EIF och ett mål av RiRa på straff där Jonas Sjöblom olyckligt fällde en motståndare innanför 16 meters linjen. Spelet under första halvlek undrar säkert många, när kommer den texten. Vad skall man skriva, underbar fotboll där hemmalaget lekte med motståndarna. Otaliga fina uppspel på kanterna, total dominans över hela planen, två "räddningar" av målvakten där han var tvungen att lägga ner sig i gräset.
Andra halvlek inleddes på samma sätt, EIF fortsatte dominera eller rättare sagt: körde över, krossade, mosade motståndarlaget. Målen började trilla in i gen efter 10 minuters spel. Lika härliga och fina uppspel som i första halvlek. Oviljan att kämpa som i matchen mot KyIF tidigare under våren märkte man inte av. Laget löpte över hela planen, RiRa spelarna klarade av att hålla bollen max två passningar, senast då återtog en EIF spelare bollen. Målvaktens arbetsbörda var ännu mera blygsam i andra halvlek. Kanske man inför nästa match skulle kunna komma överrens om att målvakterna stannar kvar i samma mål. Således skulle även EIF:s målvakt få sträcka på sig.
Det är helt omöjligt att lyfta fram någon speciell spelare från denna match. Hela laget fungerade som ett välsmort maskineri. Glädjande var att se Zacharias Ekströms mycket fräcka spelstil. Han kom in i matchen istället för Jonas Sjöblom. Roligt var även att ekenäsbon Joel Romberg fick känna på spel i herrlaget. Joel studerar till vardags till tränare i Falun, Sverige där han också spelar division 4 fotboll.
Tillbaks till frågan: måste man spela 90 minuter? Tyvärr är det nog så att man måste göra det. Detta var absolut inte sista matchen där man kommer att ha motsvarande motstånd, det har vi redan sett under våromgångens tidigare matcher. Kanske man borde införa Kaikki pelaa reglerna i dessa matcher där motståndaren får ta in en extra spelare på planen då de ligger under med mera än fem mål? Nå i RiRa:s fall skulle det inte ha hjälpt med en spelare på avbytarbänken...