Flickor - 02-05

Tredje gången gilt mot ACK

Det blev ett kärt besök i onsdags då vi mötte ACK i Kyrkslätt och självklart blev det tre poäng med i väskan när vi åkte hem.

Seriematch ACK - EIF 2 - 4 (0 - 1)

Det har knappast undgått någon att vi mötte ACK två gånger tidiigare under de senaste sex dagarna. Två gånger mötte vi dem i Jokela turneringen och båda gångerna med vinst för de grönvita, dock efter mycket jämna drabbningar. Inget annat var att vänta än ännu en jämn kamp i Kyrkslätt. Motståndarlagets tränarstab hade helt klart bestämt sig för att visa att de nog kan vinna mot oss då de hade plockat in litet förstärkningar framförallt på mittfältet. Men även vi hade ett starkt lag på fötter då Erin var frisk från sin flunssa, Lisa var tillbaka efter sina knäproblem, i övrigt hade vi så gott som alla egna flickor med. Förutom våra egna flickor hade vi igen möjlighet att få låna två duktiga F04 spelare.

Jämn första halvlek

Inledningen på matchen var litet speciell. Endast en minut hade gått och My var framme och petade in bollen i mål. Alla var lika förvånade på planen, inte minst målgöraren själv. Inte skulle väl det gå så här fort att göra mål? Nej inte skulle det göra det. Efter första målet följde en jämn och mållös period enda fram till halvtid. Spelet böljade fram och tillbaka mot båda målen. Vi hade kanske de vassaste chanserna men bollen ville inte in i mål. Vi klarade flera gånger av att stjäla bollen av ACK försvararna men i mål ville inte bollen. Även ACK hade några farliga chanser som vi redde upp riktigt bra. Spelmässigt var vi litet ofokuserade, passningarna gick inte riktigt fram utan var litet slarvigt slagna. På så vis kom mostståndarlaget lätt åt att sno bollarna av oss på mittfältet. Då de dessutom hade lagt in några duktiga och starka flickor från sitt tävlingslag, så fick både Erin och Edith slita hårt för att stoppa upp deras framfart. Till pausvila gick vi i en 0 - 1 EIF ledning.

Andra halvlek blev målkalas

Två fokuserade lag gick in på planen i andra halvlek. ACK:s tränare hade peppat flickorna bra och tempot var högre direkt inledningsvis. Nu ville man visa att man är det bättre laget och vill vinna matchen. Efter 10 minuter spel i andra halvlek spelade ACK ett mycket fint passningsspel, direkt ur fotbollsboken, som resulterade i en kvittering till 1 - 1 (45 min). Nu vaknade även våra flickor upp från en någonslags coopertest dvala och visade att även de kan spela fotboll och kämpa om bollarna. Vi fick se många tuffa dueller där spelarna gav allt för att vinna bollen till sitt eget lag. Endast tre minuter efter föregående mål tog vi hand om bollen igen utanför motståndarlagets straffområde och denna gång gjorde vi inga fel, Rebecca placerade bollen säkert i mål och ställningen var 1 -2 (48 min). Nu fick vi ett litet övertag och vi kunde forsätta pressa på ACK. Trots att vi stundvis inte fick passningsspelet att fungera så var vi ändå det farligare laget på plan. Vid ett av dessa lägen kom "Soffan" Sofie (F04) åt bollen och visade hur snabb i fötterna hon är. Ingen hann med då hon lade i andra växeln och placerade bollen snyggt i mål, 1 - 3 efter 58 minuter. I det här skedet kändes matchen vara klar, men ACK ville annat och gjorde ett sådant mål en tränare inte vill se. Motståndarlagets mittfältsspelare kom åt bollen litet in på egen planhalva. Hon körde slalom hela vägen ner till vårt mål där hon lade bollen i mål bakom en chanslös Lisa och ställningen var 2 - 3 (61 min). ACK ficknu en liten väckning och försökte verkligen utjämna matchen men försvaret spelade säkert, tog bort bollarna av motståndarna som de sedan spelade upp till våra mittfältare. Vid ett av dessa uppspel kom bollen upp till våra yttermittfältare som sedan passade bollen tillbaka hemåt till understödande försvararen Sara, hon fick en passning litet in på motståndarens planhalva. Bollen kom perfekt på hennes vänstra fot, bollen flög i en hård hög båge över hela försvaret och målvakten in i motståndarnas mål. Ett skott från 40 meter är ju inte riktigt det som man till vardags ser på denna flicknivå, men där satt den och resultatet var 2 - 4 (66 min). I det här skedet gick luften ur motståndarna och resten av matchen var mera en transportsträcka till slutsignalen.

Många matcher på kort tid

Laget inledde seriespelet 7.4. därefter deltog man i en turnering med fem matcher 8.4. - 9.4. och den intensiva perioden avslutades 12.4. med en seriematch. Vi tränare har fått mycket att fundera på, både i positiv mening men även saker som vi måste hitta lösningar till. En viktig sak som gäller alla spelare är den totala belastningen under en vecka. Nu blev det helt klart för mycket för flera av flickorna. Många matcher på kort tid, coopertest och långdistanslöpning i skolan. Det är inte rätt av mig som tränare att säga att flickorna inte får vara med i skolans gymnastik då fotbollen endast är en hobby och utförandena i skolan oftast bedöms. Men om man vet att man skall spela match på kvällen så skulle det ibland vara bra att fundera just på den här totala belastningen, orkar jag spela en fotbollsmatch på kvällen som är 70 minuter lång efter att jag sprungit coopertest eller långdistanslopp? Av egen erfarenhet vet jag att de gånger jag löpt coopertest (de senaste 20 åren varje år) är jag inte i toppskick att göra något fysiskt på kvällen. Coopertestet är ett maximalutförande där man utgår från att löparen skall ta ut all sin energi genom att löpa så långt som möljligt på 12 minuter. Det gör att man inte är i toppform på kvällen. Det märktes tyvärr i flera spelare att man inte var på topp. Nå det om det.

Det som vi lyckats med är ha en stabil försvarslinje. Vi spelar lugnt upp bollen, vi vågar starta spelet via marken från målvakten. Ingen sparkar ut bollen i panik utan man försöker först hitta en lösning innan man rullar den över linjen. Dessutom pratar spelarna mycket med varandra på planen. Det underlättar avsevärt spelet då man kommuniserar på ett positivt sätt. Man hjälper varandera genom att prata med varandra och det är en fin förmåga. Det finns även ett motsatt sätt och det är att gnälla på varandra, det igen drar ner på arbetsmoralen. Något negativt finns inte överhuvdudtaget i laget! Fortsätt med detta positiva peppande och pratande på planen.

Några saker vi måste arbeta på är hur vi försvarar oss mot motståndare som har hög fart och löper mot oss. Det andra är att vi måste få ett litet bättre passningsspel. Vi klarar oss jättebra mot långsammare motståndare men då motståndarlaget är snabbare och de är aggressivare i sitt försvarsspel så räcker inte vår förmåga till. Men vi vet nu vad vi skall arbeta med vilket gör allt mycket enklare. En av de mest positiva sakerna är hur lätt det varit för flickorna att ta sig an spel på stor plan. Vi tränare har inte upplevt några problem med det överhuvudtaget.